Bichon Havanais

_MGL6472

Historik
Havanaisen kommer ursprungligen från Medelhavsområdet och fördes därifrån till Kuba av sjömän. På Kuba utvecklades denna lilla hund till de förmögna stadsbornas speciella guntsling, och det sägs att valparna inte såldes för pengar. En havanais var en gåva mellan vänner eller handelspartners. Under den politiska oron på Kuba, som kulminerade i Castros makttagande, var några familjer som i sin flykt från landet lyckades få med sig sina små hundar. Dagens Havanaiser härstämmar från denna lilla skara som några få emigranter från Kuba hade med i sitt bagage på sin flykt från diktaturen. 1987 kom den första Havanaisen till Sverige. Läs mer på svenska havanaisklubben www.bbhc.nu

Utseende och standard
Mankhöjden 23-27 cm
Vikt ca 5-5,5 kg

Helhetsintrycket
Det skall vara en liten robust men ändå elegant hund, som till sin kroppsbyggnad är något längre än hög. Svansen bärs i en båge över ryggen, öronen är hängande och ögonen är ganska stora, mörka och mandelformade. Pälsen ska vara lång, silkesmjuk och tämligen åtliggande. Den får ha alla färger. Detta är ett av Havanaisens signum. Pälsen består av underull och silkigare täckhår. Den undre pälsen ger ett lyft i pälsen som ger rasen ett ”sportigare” helhetsintryck. Pälsen ska inte ge ett högtidligt intryck, snarare motsatsen, och den får ej vara fotsid. Havanaisen är en långhårig hund, men det ska synas att pälsen inte är ett handikapp.

Temperament
Havanaisen är en godmodig och mycket vänlig hund. Den är mjuk och både lättlärd (på gott och ont) och lätt uppfostrad. Denna hund kräver inga hårda ord och tuffa tag men fasta regler och rutiner ger hunden trygghet. Det är en lugn men ändå alert hund som vill vara med där det händer och som älskar att lära sig olika aktiveringsövningar och tricks. Som alla intelligenta hundar behöver den använda sin hjärna, trots sin litenhet, på ett meningsfullt sätt. Liten kan mycket!!!

Havanaisen ihop med andra
En havanais undviker bråk och fungerar bra ihop med andra hundar och djur men det är ändå viktigt att socialisera valpen. Det är lätt att överbeskydda sin lilla valp mot allt stort (och allt är stort i jämförelse med en havanaisvalp) och därmed arbeta mot det som finns naturligt i hunden. Därför är det viktigt att gå valpkurs med valpen och att låta den vara med där det händer ihop med familjen. Då får den ordentligt med livserfarenhet för att stå stadigt även när mer udda situationer inträffar. Havanaisen kan vara lite avmätt i mötet med främmande (skall inte vara reserverade dock) men om människan inte hälsar alltför burdust så hälsat hunden gärna tillbaka. När Havanaisen har hälsat så älskar den att bli klappad och att ligga knät. Men vi får aldrig glömma att även om det är en liten hund som inte utseendemässigt har några likheter med varg så har den samma beteende och behov som en varg.

BICHON HAVANAIS är inte behäftad med några utbredda ärftliga sjukdomar. Enstaka fall av patelleluxation och cataract har upptäckts på senare tid. Vi följer SKK och rasklubbens rekommendationer kring kontroller av avelsdjuren i vår ras. Valparnas föräldrar har båda blivit kontrollerade för cataract, hjärtfel och patellaluxation. För mer info besök www.bbhc.nu/avel